torsdag 5 oktober 2017

Tjoho

En ganska så nybliven mamma säger Hej. Det är nu lite mer än två veckor sen vår lilla skrutt kom till världen, vardagen består fortfarande av en massa små ärende och mindre äventyr men mest av amning, blöjbyten och matlagning. Det är en spännande tid, aldrig för har jag hängt med en nyfödd goding och jag kan inte sluta fascineras över att min kropp lyckats skapat en så perfekt och levande liten minimänniska. 

söndag 17 september 2017

Öviks Pride

Örnsköldsvik, vädermässigt en mullen och grå lördag men på eftermiddagen fylldes gatorna av regnbågens färger och varma budskap. Ett demonstrationståg på drygt 150 deltagande hade samlats för att sprida ordet om allas lika värde. På torget bjöds det senare på tal och musik och känslan av folkfest fanns i luften, Örnsköldsviks första Pride-festival blev succe!



Samling nere vid hamnen. Olof som är ett av våra språkrör för Miljöpartiet det gröna i Örnsköldsvik går först med flaggan i högsta hugg tillsammans med de andra politiska ledarna.

Början av tåget!



Torget alldeles fullt av härligt folk som samlats för att lyssna på tal och musik.

  

En avslutande gruppie! Linda, jag och Leo gick i tåget för MP tillsammans och jag bad Leo som har extra långa armar att även fånga en bild på oss ihop.

lördag 16 september 2017

Inga måsten inga krav.

Idag är det Örnsköldsviks Pride. Jag ska gå med Miljöpartiet och flagga på stan i eftermiddag men har gått ner en stund tidigare för att ta mig en kaffe och skriva. Skriva, studera och fotografera är något som jag har som målsättning att göra denna höst och försöker få in det i min numera ganska så långsamma vardag. Det är troligtvis mindre än två veckor tills jag ska föda och nu fyller jag mina dagar med små ärende som jag tycker känns relevanta och låter dagen hamna lite där den vill. För mig är det viktigt att drömma och planera framtiden fast jag inte vet vad jag har att förvänta mig som förhoppningsvis snart en alldeles nybliven mamma.

lördag 9 september 2017

Åsberget

Visst är magen stor och tung nu men än orkar jag mig upp för Åsberget. Det är lyxigt att ha skogen så nära, det är bara att koka en kanna kaffe, promenera en gata upp och så kan vi njuta av hösten.

Idag var Leo flittig och plockade blåbär till en marmelad, jag hjälpte till lite grann men i ärlighetens namn roade jag mig mest med kameran och fyllde munnen full av hallon.  












onsdag 6 september 2017

Väntans tider

Jag har då och då lyssnat på några olika intervjuer på gravidpoden ”Vattnet går” av Nina Campioni på Spotify och förundras över så många olika typer av krämpor man verkar kunna få när man är gravid. Själv har jag haft riktig tur under denna gradiviteten och mått bra nästan jämt förutom lite illamående och en rejäl skopa trötthet då förstås.

Min mage växer på bra och det märks att det börjar bli lite trångt där inne för lillan. Igår passerade vi 37 veckor vilket är lite av en milstolpe då en förlossning nu inte längre skulle räknas som förtidig. Än är det är drygt tre veckor kvar tills det beräknade datumet och jag hoppas såklart att hon väntar till dess men visst man vet ju aldrig hon kan komma idag eller om fem veckor.

måndag 4 september 2017

Tillbaka i Örnsköldsvik

Det är lite mer än två veckor sedan jag slutade jobbet nu och packade bilen för att köra norrut för att hämta Leo på flygplatsen. Först nästan overkligt och chockartat eftersom vi väntat på den stunden så länge men snabb en bekant och varm känsla av lugn och trygghet.

Då Bönan, min bil, börjat krånglat de sista milen innan Arlanda bestämde vi oss för att först spendera några dagar i Uppsala medans ”hon” reparerades. Där njöt vi tillsammans av ledigheten, solsken och glass. Leo gick och jag vaggade fram på Uppsalas vackra gator mellan olika kyrkor och slott, vi inhandlade fällstolar och gardiner på IKEA och besökte gravar från vikingatiden.

Sen vi kom hem till Örnsköldsvik har det varit mer eller mindre full rulle, i alla fall de första dagarna. Efter att ha lägenheten uthyrd hela sommaren medan jag varit på jobb i Småland fanns det en del att fixa med. Packa upp, diska, tvätta, göra praktiskt, göra fint, vi alla tre ska ju få plats och trivas. Det har varit mysigt att få ”boa sig” och förbereda sig och tacksamheten för att vi får vara tillsammans och ha det så bra är obeskrivlig. Jag ser fram emot fler fina septemberdagar där vi får ta dagen som den kommer.   

torsdag 10 augusti 2017

Resa söderut

Än har dagen bara precis börjat. Dimman ligger alldeles tjock utanför mitt fönster och jag har inte hunnit gnugga sömnen ur mina ögon. Trött men glad, jag har avslutat en åtta dagars lång arbetsvecka och har nu fyra dagar ledigt. Jag och min ena arbetskollega har ändrat runt våra skift i schemat så att vi kan ha extra långledigt ibland och därför kan jobbveckan däremellan bli ovanligt lång. Jag ska snart morna mig och packa för att bege mig till Österlen, tredje och sista turen hem för i sommar. 

onsdag 9 augusti 2017

Jag tänker börja.

Jag har alltid varit väldigt försiktig med att skriva vad jag tycker och tänker om saker och ting här på bloggen. Jag tror inte att jag annars har särskilt svårt att säga min åsikt så jag undrar om det har med självbevarelsedrift eller kanske rentav feghet att göra? Troligtvis lite av båda för det har känts obehagligt att bli tolkad, missförstådd eller bedömd. ÅLDERS KLICHÉ: ju äldre man blir desto mindre bryr man sig om vad folk tycker. Gött nog tycker jag allt att det finns en sanning i de där.

Printscreen från telefonen:



måndag 7 augusti 2017

Blessed

Ikväll hade jag ett "Praise the Lord -moment". Jag satt på trappan i kvällssolen och drack pulverkaffe och åt choklad och stördes inte av ett endaste litet knott. Jag tänkte då på den där låten Bob Marley skrivit, "Lord is coming back to me". Satt ett tag och försökte hitta låten på näten men konstigt nog verkade den inte finnas. Hittade tillslut rätt melodi men insåg förvånat att den riktiga texten hade en helt annan innebörd, hur som, bra låt!


söndag 6 augusti 2017

Andersberg

Idag har jag haft en ledig förmiddag och jag gav mig ut till Andersberg innan jobbet, ett rikkärr i Store Mosses nationalparks sydligaste delar. Är det här kanske sista gången jag hinner ge mig ut i parken innan jag flyttarSå här i avslutande tider blir jag lätt sentimental och kan inte låta bli att tycka tiden har gått så himlans fort samtidigt som jag är riktigt rastlös och det känns som att den står stilla.






















onsdag 2 augusti 2017

Lövö

En ledig dag till idag och jag gav mig ut på äventyr med jobbets kamera. Att leka med ny teknik är lite svårt i början men vilken fin morgon och förmiddag jag hade! Fyra objektiv och en superkamera, inte helt lätt att reda ut vad som ska användas till vad i början. Särskilt såld blev jag på att fotografera fåglar med ett 70-300mms objektiv. Då kan man sitta på lite håll, dricka kaffe och äta kaka, vara lite lagom rofylld på en skön plats i skogen, tänk vad jag missat! Nu kan jag inte låta bli att önska att jag själv hade ett eget objektiv för länge distanser till min lilla kamera!


När jag körde ut till Lövö regnade det. Regnkläder medpackade i bilen men väl framme hade det slutat även då himlen minst sagt såg rätt så dyster ut. Min stora plan var att sitta regnskyddad i fågeltornet strax innan kärret Blådöpet och fotografera och experimentera med kameran men som tur var höll det sig torrt resten av dagen och jag kunde även ge mig ut och gå.


Vyn från fågeltornet ut över Blådöpet. Nedan är en svarthätta och vad jag tror är en härmsångare som jag lyckades fånga på bild från samma plats. Där i fågeltornet sitter man allt bra, mitt mellan kärret och skogen.






Området har fått namn efter det lilla torpet Lövö som byggdes under 1600-talet. Runt omkring går fortfarande kor och betar och gör detta till ett vackert kulturlandskap.






Store Mosses landskap är minst sagt varierande. Runt omkring i mossen finns det höga och låga rocknar och sandåsar som är spår ifrån inlandsisen. Här växer tallskogen sig stor på de torra partierna och i de längre hittar man hjortron och fullt av omogna tranbär.